Återblickar – historier från arkivet

Det allra första Volvofordonet

Det allra första Volvofordonet

Här kommer Jakob – den allra första serietillverkade Volvobilen. Strax före klockan 10:00 på torsdagen den 14 april 1927 körde Hilmer Johansson ut genom fabriksportarna i Lundby i Göteborg. Bilen och föraren var, pinsamt nog, något sena eftersom den nytillverkade bilen inte gick att köra framåt! Det visade sig att bakaxelns pinjong hade monterats upp och ned. När felet hade åtgärdats rullade bilen ut från fabriken som planerat.

Pressen var entusiastisk över den nya svenska bilen, men den blev ingen försäljningsframgång. Endast 205 exemplar av ÖV4, som var fordonets faktiska namn, tillverkades. Volvo började snart även experimentera med att bygga en lastbil som baserades på samma motor och växellåda. 1928 presenterades både LV Serie 1, den första Volvolastbilen, och den första Volvobussen.

Pionjärer inom eldrift redan 1924

Pionjärer inom eldrift redan 1924

I dag anses elfordon utgöra transportbranschens framtid, men konceptet är långt ifrån nytt. Redan 1924 tillverkade Berliet – föregångaren till dagens Renaultlastbilar – en elektrisk skåpbil som kunde transportera 300 kg nyttolast. Den hade fyra hästkrafter och en toppfart på 26 km/h. Skåpbilens elmotor drevs av ett batteri med kapaciteten 225 Ah som gav bilen en räckvidd av cirka 80 kilometer innan batteriet behövdes laddas.

Den modell som visas här användes ursprungligen som likbil. Eftersom elmotorn inte avgav några något avgaser och dessutom var tyst passade fordonet perfekt för långsamma begravningsprocesser. Den ägs i dag av Berlietstiftelsen och är för närvarande utställd på Renault Trucks huvudkontor i Lyon, Frankrike.

Volvo tillverkade sin första lastbil 1928

Volvo tillverkade sin första lastbil 1928

Serie 1, som var den första lastbilen Volvo tillverkade, rullade av produktionslinjen i Göteborg för 90 år sedan. Den hade en fyrcylindrig motor med 28 hästkrafter och kunde transportera 1 500 kg nyttolast.

Vid den tiden var Volvo ett nystartat företag som hade börjat tillverka bilar endast ett år tidigare. Volvo tog beslutet att börja tillverka lastbilar efter att ha insett att det saknades ett fordon som klarade det bistra klimatet och de dåliga vägförhållandena i Sverige. Den nya Serie 1 hade en enkel men mycket funktionell design och visade sig ha en kvalitetsnivå och pålitlighet som vida oöverträffade alla utlandstillverkade lastbilar. De första 500 lastbilarna såldes mycket snabbt och Volvo tillverkade därför ytterligare 500 lastbilar – serie 2 – en kort tid senare.

Mack Manhattan

Mack Manhattan

Visste du att det första fordonet med märkesskylten Mack var en sightseeingbuss? Bussen hade plats för 13 passagerare och användes av ett rundtursföretag i Prospect Park i Brooklyn under åtta år i början av 1900-talet. Bussen byggdes senare om till en lastbil och rullade över en och en halv miljon kilometer innan den pensionerades 1923.

Bröderna Mack – John (”Jack”), Augustus (”Gus”) och William – började med att tillverka hästdragna vagnar i Brooklyn. När de behövde större utrymmen flyttade de 1905 sin tillverkning från Brooklyn till Allentown i Pennsylvania. För att skilja bussarna från hästvagnarna tillverkades de under namnet Manhattan. Bröderna började snart även bygga varubilar på sina busschasser, som drevs av Mack-motorer med 50 hästkrafter.

Banbrytande 3 000-kilometers testkörning

Banbrytande 3 000-kilometers testkörning

UD Trucks resa började med en enda lastbil. 1935 grundade Kenzo Adachi Nihon Diesel Industries och tre år senare utvecklade företaget den första japanska dieselmotorn. 1939 var LD1, företagets första diesellastbil, färdig. Kenzo Adachi genomförde en legendarisk 3 000 km lång testkörning för att försäkra sig om den ultimata pålitligheten hos LD1. Trots att vägarna i Japan vid den här tiden ännu inte var asfalterade och landet var fullt av smala vägar och broar lossnade inte en enda bult och inte en enda fjäder gick av. Fordonen från UD Trucks har sedan dess varit kända för sin höga pålitlighet.

”Built like a Mack” (Byggd som en Mack)

”Built like a Mack” (Byggd som en Mack)

Mack Trucks tillverkade sin B-serie mellan 1953 och 1966. Den är fortfarande en av de mest framgångsrika tunga lastbilarna i företagets historia. Dess kombination av kraft, tillförlitlighet och bränsleekonomi skapade en helt ny standard inom den amerikanska lastbilsindustrin. Den tydligt rundade hytten stod dessutom i skarp kontrast till den lådliknande designen hos andra modeller.

B-serien kunde fås i en mängd olika viktklasser och med olika drivlinor, vilket gjorde den otroligt mångsidig och enkel att anpassa till många olika användningsområden. Det mest välkända arvet från B-serien är dock den slogan som användes i kampanjen för serien: ”Built like a Mack” (Byggd som en Mack). Sloganen används fortfarande på T-shirtar och minnessaker från Mack Trucks och har till och med blivit ett vanligt uttryck i den amerikanska vokabulären för att beskriva något som är mycket robust och pålitligt.

Från jord- och skogsbruksmaskiner till anläggningsmaskiner

Från jord- och skogsbruksmaskiner till anläggningsmaskiner

Slutkontroll av och påfyllning av vätskor i en Volvo BM Boxer 350-traktor vid Bolinder-Munktells tillverkning i Eskilstuna i mitten av 1960-talet. Boxer 350 hade en helt ny drivlina. Den var både robust och elastisk och användes därför även i hjullastare, dumprar och traktorgrävare. Hela 28 439 Boxer-traktorer tillverkades mellan 1959 och 1967.

1973 ändrades företagsnamnet till Volvo BM AB för att stärka Volvoidentiteten och skapa ett tydligare fokus på entreprenadmaskiner. Fyra år senare beslutade företaget att överge jord- och skogsbrukssektorerna och koncentrera sig helt och hållet på byggmaskiner. Under de följande åren började några av de bästa maskiner som Volvo någonsin tillverkat användas på byggarbetsplatser över hela världen. Sedan 1995 är företaget känt under namnet Volvo Construction Equipment. Suffixet BM ingick i produkternas varumärkesnamn ända till slutet av 1990-talet.

Lanseringen av turbomotorer i lastbilar

Lanseringen av turbomotorer i lastbilar

Vid lanseringen 1951 var L395 Titan Volvo Lastvagnars hittills största lastbil, men Volvos ingenjörer ville öka motoreffekten ytterligare utan att behöva öka vare sig vikten eller bränsleförbrukningen markant. Lösningen blev att använda turboteknik, som vid den tiden endast användes i fartyg, lok och flygplan.

Volvo Lastvagnar var den första tillverkaren som lyckades konstruera ett turboaggregat som var tillräckligt litet att få plats under motorhuven på en lastbil. Turboaggregatet ökade motorns effekt med 35 hk (från 150 till 185 hk) samtidigt som vikten endast ökade med 25 kg. Detta ledde till lanseringen av L395 Titan Turbo under 1954. Den stora framgången gjorde att turbomotorer även introducerades i små och medelstora lastbilar, samtidigt som konkurrenterna kämpade för att komma i kapp. Turbomotorer blev snart den nya branschstandarden och Volvo Lastvagnar tillverkade 1980 sin sista lastbil utan turbomotor.

Anläggningen i Lyon – över 100 år gammal

Anläggningen i Lyon – över 100 år gammal

Den anrika fabriksanläggningen i Lyon kan sägas utgöra Renault Trucks vagga och firade sitt hundraårsjubileum 2016. Mellan 1916 och 1917 skapade Marius Berliet ett industrikomplex som sträckte sig över distrikten Saint-Priest och Vénissieux i Lyon. Anläggningen bestod av enorma byggnader, åtskilda av breda avenyer, som var upprättade enligt ett logiskt flöde för att tillhandahålla material till monteringslinjerna. Området var nästan 400 hektar stort. Från 1916 monterades nästan 15 000 CBA-lastbilar vid anläggningen och levererades till den franska armén under första världskriget.

Under 1930-talet ledde en ny konstruktionsvåg till byggandet av stora kontor för administrativ verksamhet. Efter andra världskriget fortsatte fabriksanläggningen växa. 1974 utgjorde de 24 000 lastbilar som tillverkades av Berliet halva den franska produktionen och nästan 60 procent av företagets anställda arbetade vid anläggningen i Lyon. I dag är anläggningen med sina 4 000 medarbetare ett välkänt centrum med spetskompetenser inom ett flertal teknikområden som motorutveckling och hybridteknik.

Fabriken i Köping har anor som sträcker sig över 160 år tillbaka

Fabriken i Köping har anor som sträcker sig över 160 år tillbaka

Köpings Mekaniska Verkstad grundades 1856 av Otto G Hallström i Köping. Företaget tillverkade främst verkstadsmaskiner som svarvar, borrmaskiner och fräsmaskiner. De största kunderna utgjordes av järnvägsverkstäder och vapenfabriker. 1926 gjorde AB Volvo, ett nyetablerat företag, sin första beställning av växellådor från Köpings Mekaniska Verkstad. Året efter lanserade Volvo sin första bil.

1930 tillverkade Volvo både personbilar och lastbilar och hade på kort tid blivit en viktig kund för Köpings Mekaniska Verkstad. Det här fotot visar tillverkningen av växellådor 1930. 1942 blev Köpings Mekaniska Verkstad en del av Volvo. 2016 firade fabriken sitt 160-årsjubileum. Group Truck Operations Powertrain Production i Köping har cirka 1 500 anställda som tillverkar och monterar växellådor för Volvos lastbilar, bussar och dumprar. Fabriken tillverkar även marina drivsystem åt Volvo Penta och förser Volvokoncernens fabriker i Nord- och Sydamerika med växellådskomponenter.

Fabriken i Skövde tillverkade sin första motor 1907

Fabriken i Skövde tillverkade sin första motor 1907

I dag är fabriken i Skövde en produktionsanläggning i världsklass som förser Volvokoncernen med dieselmotorer och komponenter. Huvudprocesserna vid fabriken är gjutning, bearbetning och montering. Motorfabriken har cirka 2 800 anställda.

Monteringsfabriken öppnades 1975, men anläggningen i Skövde har dock anor från 1868. John G Grönvall startade Sköfde Gjuteri och Mekaniska Verkstad samma år och fram till 1907 var huvudprodukterna ramsågar, gjutjärnsspisar och turbiner. Den första motorn tillverkades 1907. Under 1920-talet blev Volvo en viktig kund och 1935 köpte AB Volvo en egen fabrik för tillverkning av motorer. Byggandet av en ny motorfabrik påbörjades 1973 och tog två år att slutföra.

I dag utgör fabriken en del av Group Trucks Operations Powertrain Productions anläggning i Skövde. I oktober 1975 var F-fabriken färdig att tas i drift och tillverka 60 000 motorer om året. I dag monteras HDE13- och HDE16-motorerna vid F-fabriken.

130 års hängivenhet och engagemang vid Arvikafabriken

130 års hängivenhet och engagemang vid Arvikafabriken

Anläggningen i Arvika har en verkligt fascinerande historia. Den startade som en liten smedja redan 1885 och har vuxit till att bli Volvokoncernens huvudanläggning för tillverkning av hjullastare. Anläggningen i Arvika ligger djupt inne i en svensk skog – långt borta från de stora städerna med sina överflöd av transportmöjligheter och arbetare. Vad är det då som har gjort fabriken så framgångsrik? Svaret är enkelt: människor med en stark driftkraft och förmågan att tänka utanför ramarna.

Företagets grundare – Per Andersson – var en innovatör med sinne för affärer. Efter att ha börjat sälja okomplicerade plogar fortsatte han tillverka gjutgods och slåttermaskiner. 1898 tecknade han ett avtal med en återförsäljare om att sälja 2 500 slåttermaskiner per år. Ryktet om de svenska maskinerna spreds snabbt utomlands och med nya kunder i Sydafrika, Australien och Sydamerika ökade Arvikaanläggningens omsättning kraftigt. Vid andra världskrigets start hade företaget över 700 anställda, en årlig försäljning av 15 000 jordbruksmaskiner och en anläggning med en yta på 280 000 kvadratmeter.

1960 förvärvades företaget av AB Bolinder-Munktell i Eskilstuna. Samma år brann hela huvudkontoret ned till grunden. Trots detta lyckades fabriken under de kommande decennierna öka produktionen av traktorgrävare, asfalteringsmaskiner och bandgrävare. 1966 tillverkade fabriken sin första hjullastare. Efter en fusion mellan Volvokoncernen och det amerikanska företaget Michigan/Euclid blev Volvokoncernen 1995 ensam ägare till bolaget, som sedan dess har varit känt under namnet Volvo Construction Equipment. I dag är fabriken i Arvika en högteknologisk anläggning med cirka 1 000 anställda.