En blygsam början
1920-talet var en svår period för den gryende bilindustrin. Världsekonomin hade visserligen börjat hämta sig efter det stora kriget, men de många och små biltillverkarna hade svårt med lönsamheteten och ett stort antal av dem gick under de här åren i konkurs. Det var i det läget som Volvos bägge grundare Assar Gabrielsson och Gustaf Larson beslöt sig för att försöka starta en ny bilfabrik.
De borde rimligen inte ha lyckats. Men för sina första bilar valde de att satsa på enkelhet snarare än komplexitet, på kvalitet snarare än låga priser och på en konstruktion som byggde på egna kvalitetskomponenter snarare än på inköpta delar.
Gabrielsson och Larson lyckades. Men det berodde inte på den nya vackra personbilen (som köptes av ganska få kunder) utan på att lastbilarna som gjorde entré 1928 blev en omedelbar succé.
Redan i slutet av 1920-talet påbörjades en framgångsrik export, inledningsvis till grannlandet Finland.
1930-talet: kraftig kontinuerlig tillväxt
På 1920-talet togs alltså de första vacklande stegen men redan under 1930-talet kom framgångarna, både hemma i Sverige och i länder långt från fabriken på Hisingen utanför Göteborg.
Efter den första personbilen från 1927 och den första lastbilen från 1928 följde Volvos första buss ’B1’, som presenterades 1934. Den blev uppskattad men såldes i blygsamt antal. Under 1936 introducerades dock nya omnibussmodeller, som blev ’bestsellers’.
På bara några år hade Volvo etablerat sig som ledande lastbilsmärke i Sverige. Flera tusen lastbilar såldes nu varje år. Successivt byggdes produktionskapaciteten ut.
Den kanske viktigaste enskilda händelsen under 1930-talet var förvärvet av Pentaverken i Skövde 1930. Därmed fick Volvo kontroll över såväl utveckling, produktion som kvalitetskontroll när de gällde motorer till samtliga produkter.
1940-talet: ny start inför framtiden
1940-talet präglades av det förödande andra världskriget. Men samtidigt som Volvo försåg det svenska försvaret med fordon och civila kunder med gengasaggregat, så blickade företagets ledning framåt och satte igång att utveckla produkter för efterkrigstidens kunder.
Flera förvärv under 1940-talet konsoliderade AB Volvo. När man 1941 övertog Svenska Flygmotor i Trollhättan (nuvarande Volvo Aero) fick man inte bara tillgång till nya produkter, utan också till högteknologi som skulle komma även övriga företag inom det växande AB Volvo till godo.
Året därpå, 1942, övertog Volvo Köpings Mekaniska Werkstad, som hade tillverkat växellådor för Volvo alltsedan starten 1942. Därmed fick man samma kontroll över Volvobilarnas växellådor som man redan hade över sin motorproduktion.
Den största enskilda händelsen för Volvo under 1940-talet var den stora utställningen i Stockholm hösten 1944. Där presenterade företaget den nya lilla personbilen PV444, den första diesellastbilen, den första dieselbussen och sin första traktor, T41. Alla fyra produkterna skulle på¨ett avgörande sätt etablera Volvo som en ledande fordonstillverkare i Sverige och i världen.
Medan tillverkningen och försäljningen av kommersiella fordon tidigare helt dominerat, klev Volvo nu fram även som en framgångsrik personbilstillverkare.
1950-talet
Under 1950-talet skördade Volvo frukterna av sina tidigare satsningar, samtidigt som nya produkter hela tiden värvade nya kundgrupper.
1950 förvärvade man Bolinder–Munktell (med anor sedan 1832), en investering som skulle ge god avkastning och som skulle göra Volvo till ’motorn’ i moderniseringen och omvandlingen av det svenska jordbruket.Volvo/Bolinder–Munktell presenterade 1954 sina första entreprenadmaskiner, det område inom vilket man idag tillhör de världsledande företagen.
De revolutionerande lastbilarna Titan (med turbomotor) och L420 Snabbe (med Volvokonstruerad framstyrd stålhytt och stark V8-motor) tillsammans med mittmotorbussen B655 stärkte Volvos dominans inom området kommersiella fordon. Personbilarna PV445 Duett, P1200 Amazon och PV544 blev succéer såväl hemma i Sverige som ute i världen (inte minst i Nordamerika, som snart skulle bli Volvos största enskilda personbilsmarknad).
Den nya lastbilsfabriken ’Spetsbågen’ på Hisingen (1953) säkerställde en produktionskapacitet som gjorde det möjligt att förse ett ökat antal kunder med kommersiella fordon av hög kvalitet.
Under 1950-talets sista år presenterade Volvo Penta såväl en unik, direktinsprutad liten dieselmotor (’MD1’) som det revolutionerande Aquamatic-drevet. Därmed etablerade sig Volvo som en av världens mest innovativa marinmotortillverkare.
Under 1950-talets sista år blev Volvo också pionjär inom säkerhetsarbetet, när man införde trepunkts säkerhetsbälten i alla sina personbilar som standardutrustning.
1960-talet
Före andra världskriget hade Volvo varit en nationell fordonstillverkare. På 1950-talet hade man blivit en ledande biltillverkare i Skandinavien. På 1960-talet tog man steget ut i Europa. Såväl lastbils- som personbilstillverkning etablerades då i Belgien.
Men det var inte bara i Centraleuropa Volvo byggde ut sina produktionsanläggningar. Eller ens främst. 1963–64 innebar den nya ’Torslanda-fabriken’ på Hisingen i Göteborg att tillverkningen av personbilar och kommersiella fordon på ett markant sätt skiljdes åt. Det bäddade för ökad självständighet för de olika verksamheterna inom Volvo.
Produktmässigt innebar 1960-talet flera revolutionerande satsningar. Lastbilsprogrammet ’System 8’ (1965), de nya bussarna i ’B50-serien’ (1966) och personbilen 144 (1966) tillhörde de effektivaste, mest ergonomiska, säkraste och mest ekonomiska fordonen i sina respektive fordonssegment.
1970-talet
Om 1960-talet präglats av en ökad internationalisering och nya produktionsanläggningar, så innebar 1970-talet att Volvo på allvar satsade på att såväl anläggningar som produkter skulle uppfylla högt ställda mål när det gällde ergonomi, säkerhet och miljöomsorg.
Säkerhetsbilen VESC (’Volvo Environmental Safety Car’) och lastbilsserien F10/F12/Globetrotter innebar att Volvo fick en världsledande ställning inom de nämnda områdena.
1980-talet
Efter 1960- och 1970-talen var Volvo ett europeiskt företag med viss försäljning utanför Europa. På 1980-talet blev man i ordets sanna mening ett globalt företag.
Med förvärvet av lastbilstillgångarna hos White Motor Corporation och stora framgångar i Nordamerika, i Sydamerika, i Asien och i Australien blev Volvo ett världsledande lastbilsföretag och en betydande tillverkare i segmentet bekväma och säkra medelstora personbilar.
Exempel på bekväma, ergonomiska och säkra Volvo-produkter från 1980-talet var t ex personbilen 760GLE (1982), turistbussen C10M (1984) och lastbilsserierna FL6, FL7 och FL10 (1985).
Ställningen som en ledande tillverkare av entreprenadmaskiner stärktes när Volvo tillsammans med ett amerikanskt företag bildade VME (Volvo Michigan Euclid), en företagsbildning som idag under namnet Volvo Construction Equipment helt ingår i AB Volvo.
1990-talet
1990-talet präglades av stora satsningar på allt modernare, effektivare och mer miljöanpassade kommersiella fordon, tillsammans med strategiska förvärv av såväl entreprenadmaskintillverkare som busskarossörer.
Bland de nya produkter som lanserades under 1990-talet märktes t ex en helt ny generation högmoderna lastbilar (FH12/FH16, VN, FM7/FM10/FM12, NH12) där samtliga ingående modeller tillhörde en global produktplattform. Under 90-talet kom också ett nytt och brett program bussar med bakmonterade motorer, som även de var byggda utifrån en integrerad fordonsfamilj.
Utvecklingen av allt bättre personbilar nådde sin kulmen 1998 då S80 släpptes på marknaden. Året därpå sålde Volvo sin personbilsverksamhet till Premier Automotive Group inom Fordkoncernen.
Efter stora framgångar i Nordamerika innebar 1990-talet att Volvo på allvar fick fotfäste i Asien, där en tillverkning av såväl lastbilar, bussar som entreprenadmaskiner är väl etablerad.
2000-talet
Under det tredje millenniets inledande år har Volvo stärkt sin position som en världsledande tillverkare av kommersiella fordon, entreprenadmaskiner, marin- och industrimotorer och tjänster och produkter för flygindustrin. Produktlanseringar har skett löpande inom samtliga bolag och flera inovativa lösningar har presenterats. Volvo Pentas lansering av IPS-systemet (Inboard Performance System) innebar en revolution inom båtbranschen och Volvokoncernens unika hybridlösning för tunga fordon har väckt stor uppmärksamhet.
Volvo har fortsatt att växa i snabb takt och 2000-talet har präglats av ett flertal förvärv. Den 2 januari 2001 blev Volvokoncernen Europas största och världens näst största tillverkare av tunga lastbilar i och med förvärvet av Renault V.I. med varumärkena Renault och Mack. Båda lastbilsbolagen är idag väl integrerade i koncernen och med stora och samordnade resurser till sitt förfogande, har de kunnat lansera nya och bättre produkter särskilt anpassade för de olika kundernas unika behov. Volvo Lastvagnar har fortsatt att växa på den globala marknaden och har under 2000-talet förnyat hela sitt produktutbud.
Den utveckling mot en mer global och komplett tillverkare som Volvo Construction Equipment inledde under 1990-talet har fortsatt och idag har bolaget säkrat positionen som världens tredje största tillverkare av anläggningsmaskiner. I början på 2007 förvärvades amerikanska Ingersoll Rands division för väganläggningsmaskiner samt den kinesiska tillverkaren av hjullastare, Lingong. En affär som gjorde Volvo CE till världens största tillverkare av hjullastare.
Några månader senare kunde ännu en för Volvokoncernen strategiskt viktig affär i Asien fullföljas - köpet av den japanska lastbilstillverkaren Nissan Diesel. Volvokoncernen fick därmed en närvaro i Asien liknande den som koncernen byggt upp i Nordamerika och Europa.
Inom motorområdet har 2000-talet inneburit en total omställning. 18 motorfamiljer har blivit 2 och Volvokoncernen är idag världens största tillverkare av tunga dieselmotorer med världens mest moderna program för tunga dieselmotorer. Den nya tunga motorfamiljen klarar alla kända utsläppskrav som stegvis träder i kraft fram till 2014.
Den höga tillväxttakten har gjort Volvokoncernen till Sveriges i särklass största företag med nästan 100 000 anställda världen över och en omsättning strax under 300 miljarder kronor.
För Volvo Personvagnars del har 2000-talet präglats av offensiva nybilslanseringar och expansion in i nya segment. Den största succén hittills är introduktionen av SUV-bilen XC90. Ford Motor Companys ägarskap har erbjudit skalekonomi och utbyte av nya teknologier vilket har lagt grunden till utvecklingen av S40,V50, S80 och nu senast den tredje generationens V70 och XC70. Ett ytterligare offensivt grepp tog Volvo Personvagnar under 2006 när den kompakta ungdomliga Volvo C30 introducerades.
Företaget har också kittlat marknaden med ett antal framgångsrika konceptbilar där de mest uppmärksammade är Safety Concept Car (SCC) och Your Concept Car (YCC). Den senare skapad av en helkvinnlig projektledning. XC60 koncept är senast i raden av konceptbilar och pekar ut Volvo Personvagnars nya designinriktning.
Volvo Personvagnar är ett helägt dotterbolag till Ford Motor Company och sysselsätter idag ca 25.500 anställda över hela världen.
2007-04-13
För ytterligare information, vänligen kontakta:
Mårten Wikforss, AB Volvo, tel 031-66 11 27
Christer Gustafsson,Volvo Personvagnar tel 031-59 65 25
