Den höga trafikbelastningen på Europas vägar ställer till allt större problem. Varje dag uppstår stockningar som påverkar trafikflödet längs 7 500 kilometer vägar i och runt Europas städer – närmare 10 procent av hela kontinentens vägnät.
EU-kommissionen uppskattar kostnaden för dessa flaskhalsar till över 80 miljarder euro årligen. Då är inte miljödimensionen inräknad. Med tanke på att transportsektorn står för omkring 27 procent av de runt 4 500 miljoner ton koldioxid som EU släpper ut totalt varje år, är det tydligt att Europa har ett växande problem på halsen.
– Det är uppenbart att ytterligare ansträngningar måste göras för att få bukt med Europas trafikproblem, säger Nam Seok Kim, transportanalytiker på Sydkoreas Transportinstitut, KOTI.
Han har nyligen avslutat en doktorsavhandling om kombinerade fraktsystem i Europa och kan kontinentens trafiksituation utan och innan.
– Problemet är att den stadigt växande godstrafiken inte sker symmetriskt över alla trafikslag, säger han.
Mellan 1995 och 2006 växte godstrafiken totalt sett med över tre procent per år. Merparten av denna volymökning har dock hamnat ute på vägarna, ett faktum som bidragit till att vägtransporter nu står för nära hälften av alla godstransporter i EU.
– Den avgörande frågan är bara vem som ska göra något åt problemet, säger Nam Seok Kim.
För att balansera situationen har EU lanserat en rad initiativ för att stimulera utvecklingen av ”intermodala transporter” – att kombinera tåg, båt och lastbil för att frakta varor genom Europa.
– EU och medlemsländernas regeringar kan bygga vägar och infrastruktur, men när det kommer till kommersiella transporter måste privata aktörer vara med och bidra till lösningen, säger Nam Seok Kim.
Volvo Lastvagnar har i flera år drivit en satsning kallad EMS – European Modular System – som går ut på att öka användningen av standardiserade lastbärare, till exempel växelflak och semitrailers samt 20 och 40 fot långa containers, för att underlätta överflyttning mellan olika trafikslag. Systemet bygger på de 25,25 meterslastbilar som länge varit i trafik i Sverige och Finland.
– Vi arbetar hårt för att EU ska tillåta 25,25 metersfordon även nere på kontinenten, eftersom det skulle möjliggöra en större övergång till standardiserade lastbärare och därmed stimulera framväxten av intermodala transporter, säger Ulf Ehrning, transportanalytiker på Volvo 3P, Volvo Lastvagnars utvecklingsbolag.
Just nu, berättar han, ligger fokus på att utvärdera de tester av EMS som nyligen genomförts i bland annat Holland och Danmark. Snart står också Tyskland på tur att pröva systemet.
Kritikerna hävdar att modulfordonen kommer att ta gods från järnvägen.
– Det finns ingen som helst motsättning mellan längre lastbilar och järnväg eller sjöfart, säger Stefan Back, ordförande i Road Transport Institute, Clecats arbetsgrupp för vägtransporter och fortsätter:
– Modulfordonen är anpassade för intermodal trafik, enheterna kan lastas både på järnväg och på fartyg. Man ska absolut inte sätta trafikslagen mot varandra utan se till att de kan utvecklas var för sig, och tillsammans.
Dessutom, menar Stefan Back, så skulle modulfordonen bidra till att lätta på trycket på Europas ansträngda vägnät.
– Med längre fordon kan tre långtradare om 18,75 meter förvandlas till två på 25,25 meter, säger han.
Volvo Lastvagnar driver också egna tester av modultänkandet. Bland annat har bolaget tester med 30 meter långa och 90 ton tunga timmerlastbilar som går i skarp trafik uppe i norra Sverige.
– Våra tester visar att får en 20-procentig bränslebesparing per tonkilometer om du går från de vanliga, europeiska 16,5 eller 18,75-metersfordonen till 25,25 meterslastbilar. Går du dessutom upp till 30-meter långa fordon spar du in lika mycket till, säger Ulf Ehrning.
Den 1 oktober 2010
Länk till bilder
För ytterligare information, kontakta:
Merril Boman, Mediarelationer Sverige, tel +46 70 6017975, e-mail merril.boman@volvo.com
Marie Vassiliadis, Mediarelationer Europa, tel +46 31 322 4127, e-mail marie.vassiliadis@volvo.com
