Partiklar och andra föroreningar i luften är ett stort hälsoproblem världen över och beräknas leda till tre miljoner dödsfall årligen. Ett av de stora problemen är bildandet av så kallade bruna moln (atmospheric brown clouds), framförallt i Asien.
Det bruna diset i atmosfären härstammar från mänskliga aktiviteter, framförallt från förbränning av biomassa i öppna eldar när människor lagar mat eller bedriver svedjebruk. Men trafik och kolkraftverk bidrar också. De bruna molnen reducerar solljuset och kan påverka det lokala klimatet. Partiklarna från det bruna diset kan tränga in i lungvävnaderna och bidrar därmed till förtida dödsfall.
När Henning Rodhe inledde sin forskarkarriär under tidigt 1970-tal var kunskaperna bristfälliga om hur partiklar och gaser bildas, hur de transporteras och hur de faller ner. När han och hans forskarkollegor hävdade att försurningen av sjöar och skogsmarker i Sverige och Norge till stora delar orsakades av utsläpp från brittiska kolkraftverk, möttes de av misstro och blev avfärdade. Men senare blev deras resultat bekräftade av andra forskare och lagstiftning och regelverk för utsläpp stramades åt.
Henning Rodhes forskning kan beskrivas som ett detektivarbete, där datainsamling och fältarbete kombineras med vetenskapliga hypoteser. Han har i sin forskning tydligt visat att långväga transporter av exempelvis kvicksilver och radioaktiva substanser är vanligare än man tidigare trott. I atmosfären kan partiklar transporteras mycket långa sträckor, och nedfall och problem uppstår därför på oväntade platser. Ett exempel på detta är de svåra luftföreningarna som under hösten 2015 drabbat Sydostasien, orsakade av jord- och skogsbruk enligt hugg-och-bränn metoder i Indonesien.
Henning Rodhe har arbetat i Europa, Asien och Afrika, ofta som mentor åt yngre forskare. Han var under 1990-talet författare till ett antal kapitel i de första rapporterna från IPCC (FN:s klimatpanel). Henning Rodhe var tidigare chef för International Meterological Institute i Stockholm under nästan 20 år, och han har varit gästprofessor på flera amerikanska universitet.
I sitt utlåtande om årets pristagare säger juryn bland annat så här:
”Henning Rodhe har gjort banbrytande insatser till förståelsen av jordens atmosfär, dess beståndsdelar och varför denna kunskap är viktig för mänskligt välbefinnande. Han är en enastående atmosfärforskare med mer än 50 års engagemang i och påverkan på miljöfrågor.”
Volvo Environment Prize grundades 1988 och har blivit ett av världens mest prestigefyllda miljöpriser. Det delas ut en gång om året till personer som har gjort framstående vetenskapliga insatser inom miljö och hållbar utveckling. Priset består av ett diplom, en skulptur i glas och en prissumma på 1,5 miljoner kronor. Priset delas ut vid en ceremoni i Stockholm den 25 november 2015.
För mer information om 2015 års vinnare och Volvo Environment Prize: www.environment-prize.com
Atmosfärforskaren Henning Rodhe får Volvo Environment Prize 2015. Ett av hans specialområden är forskning om problemen med bruna moln, d v s smog och dis orsakade av mänskliga aktiviteter.
Foto: Tore Marklund
Volvos Miljöpris består av ett diplom, en skulptur i glas samt en prissumma om 1,5 miljoner kronor. Det delas ut årligen av en fristående stiftelse till personer som gjort framstående vetenskapliga insatser inom miljö och hållbar utveckling.
För mer information om Volvo Environment Prize och årets vinnare, kontakta, juryns ordförande professor Will Steffen, Fenner School of Environment and Society, Australian National University, e-post: will.steffen@anu.edu.au
Telefon: +61 2 6125 4588
