Rashid Sumaila är professor och chef för Fisheries Economics Research Unit vid Institute for the Oceans and Fisheries vid University of British Columbia i Kanada. Forskarna här har under många år sammanställt statistik som visar att mängden fångad fisk i världen minskar, trots allt större ansträngningar från de samlade fiskeflottorna.
- Det finns tydliga vetenskapliga bevis, som stöds av rapporter från fiskare över hela världen, att vi tar upp för mycket fisk ur haven, säger Rashid Sumaila. Det pågår överfiske, vi utarmar de marina resurserna.
Oceanerna, som täcker 70 % av planetens yta, sågs en gång som outtömliga resurser för människan att utnyttja. Men de är under hårt tryck. Fiskebåtar världen över fångar årligen 130 miljoner ton fisk, både legalt och genom olagligt rovfiske. Fiskeindustrin är gigantisk och omsätter 500 miljarder dollar årligen. Den skapar jobb för mer än hundra miljoner människor och förser en stor del av mänskligheten med viktigt animaliskt protein. Men när fiskefångsterna stagnerat och nu minskar, utmanas både industrin och livsmedelsförsörjningen.
Rashid Sumailas forskning handlar om alla delar av hoten mot världshaven; överfiske, oljeutsläpp, plastföroreningar, klimatförändring och försurning av haven. Men han har också presenterat lösningar för hur de marina resurserna bör förvaltas. Ett av hans förslag handlar om att förbjuda kommersiellt fiske på det öppna havet.
De exklusiva ekonomiska zonerna som sträcker sig upp till 200 nautiska mil utanför kuststräckor är vanligtvis både övervakade och kontrollerade av de enskilda länderna. Men det så kallade öppna havet omfattar två tredjedelar av världshaven. De ägs egentligen av alla på jorden, men saknar övervakning och kontroll, vilket innebär att det i princip är fritt fram för alla att ta för sig. Här pågår rovfiske.
Rashid Sumaila har föreslagit ett totalförbud för fiske på det öppna havet, något som ursprungligen sågs som helt orealistiskt. Men nu har opinionen börjat svänga. Det första området av öppet hav som nu ska skyddas är Rosshavet utanför Antarktis. Fiskeförbudet där träder i kraft 1 december 2017.
- Om vi skyddar det öppna havet så skulle vi skapa stora områden där fisk kan ta sin tillflykt och växa till sig. Många av de fiskarna kommer förr eller senare till de exklusiva ekonomiska zonerna och blir fångst. På det sättet gynnar vi både biologisk mångfald och fiskeindustrins ekonomi, säger Rashid Sumaila.
Ett annat av hans forskningsområden handlar om subventioner till fiskeflottorna. Han hävdar att subventionerna i huvudsak är skadliga och en viktig faktor bakom överfiske. Rashid Sumaila och hans kollegor har gjort globala beräkningar som visar att antalet fiskebåtar behöver minska kraftigt.
- Forskningen visar tydligt att det är nödvändigt. Vi måste dra oss tillbaka om fiskeresurserna ska kunna öka igen. Om fiskstammarna lämnas i fred kan de växa igen och återigen bli en viktig proteinkälla för människor, säger Rashid Sumaila.
I sin prismotivering framhåller juryn för Volvo Environment Prize att Rashid Sumailas forskning är gränsöverskridande:
”Professor Sumaila är en av världens mest innovativa forskare när det gäller framtiden för världshaven. Han integrerar de sociala och ekonomiska dimensionerna med ekologi, lagstiftning, fiskevetenskap samt traditionella kunskaper för att skapa nya vägar mot ett hållbart fiske. Han är en mycket effektiv, tvärvetenskaplig forskare som försöker hitta lösningar på en av vår tids mest komplexa hållbarhetsutmaningar”
I en kommentar till priset, säger Santa Ono, rektor vid University of British Columbia:
- Rashid Sumaila är inte bara en av våra mest citerade forskare, han har också en unik förmåga att levandegöra vetenskap. Han lyckas ofta göra alla, från barn till lekmän och till experter intresserade av hållbar utveckling inom fiske, ett område där han gjort verkliga pionjärinsatser.
För mer information om Volvo Environment Prize och årets pristagare, kontakta juryns ordförande professor Will Steffen, Fenner School of Environment and Society, Australian National University, e-post: will.steffen@anu.edu.au
Tel: +61 2 6125 4588
Volvo Environment Prize grundades 1988 och har blivit ett av världens mest prestigefyllda miljöpriser. Det delas ut en gång om året till personer som har gjort framstående vetenskapliga insatser inom miljö och hållbar utveckling. Priset består av ett diplom, en skulptur i glas och en prissumma på 1,5 miljoner kronor. Priset delas ut vid en ceremoni i Stockholm den 29 november 2017.
Läs mer på www.environment-prize.com
