2017 lanserade Volvo Lastvagnar en gasdriven Volvo FH för för tunga regional- och fjärrtransporter. Motorn har samma prestanda som en vanlig dieseldriven lastbil – men med 20 procents lägre koldioxidutsläpp. För att vidarutveckla tekniken har nu Volvokoncernens medverkat i ett EU-projekt med syfte att gynna teknik som sänker utsläppen av växthusgaser, som till exempel koldioxid. Projektet ,HDGAS, har pågått under tre år och handlat om att utveckla motorer och lastbilar för flytande gas, LNG.Förutom Volvokoncernen har bland annat MAN och Iveco ingått i projektet.
-Projektet har genomförts i nära samarbeta mellan parterna till exempel när det handlar om att förbättra tekniken och tanka lastbilen. Vi har också arbetat var för sig och tagit fram egna motorkoncept tillsammans med våra egna leverantörer, berättar Ingemar Magnusson.
Succè för Volvo
Nyligen presenterade parterna sina resultat för EU-kommissionen och för Volvokoncernens del blev det succé.
-Ja, vi har verkligen lyckats möta de högt ställda kraven från kommissionen. Det känns fantastiskt, säger Ingemar Magnusson.
Hans kollega Jan Arnell, projektledare teknisk utveckling , håller med.
-Det har varit en spännande och lärorik tid. Nu kan vi fortsätta och ta detta framåt ytterligare ett steg, säger han.
Kraven från EU-kommissionen gällde bland annat en reduktion av växthusgaser med 20 procent, att ersätta diesel med gas med mer 90 procent och att klara en körsträcka på över 800 kilometer på samma tank.
-Vi klarade det med råge. Dessutom ger vår motor låga avgasemissioner, speciellt partikelemissionerna är mycket lägre än från en dieselmotor, berättar Ingemar Magnusson.
Han berättar också att projektet provade att arbeta med olika tryck för gasen som tillförs motorn och kom fram till att högre tryck inte nödvändigtvis ökar verkningsgraden eller behövs för att klara nuvarande avgaskrav.
-Vi testade med 300 bars tryck och höjde till 500 bar. Den stora fördelen med högre tryck är att avgasemissionerna kan minska ytterligare, från redan låga nivåer, utan att verkningsgraden försämras. Det var en av de viktiga lärdomarna för framtiden som vi tog med oss, säger Ingemar Magnusson.
Stor kunskap internt
En av anledningarna till att ingenjörerna inom Volvokoncernen lyckades så bra menar både Ingemar Magnusson och Jan Arnell beror på den stora kunskap som finns internt. Utvecklingen av gasmotorn har pågått länge inom koncernen.
-Vi har redan en kommersiell produkt som vi kan utgå ifrån och utveckla vidare till nästa generations motor, menar Ingemar Magnusson.
En annan anledning till det positiva resultatet är samarbetet med teknikleverantörerna, Bosch och AVL.
Ingemar Magnusson och Jan Arnell berättar hur ingenjörerna från Volvokoncernen träffade representanter från leverantörerna varannan vecka under tre års tid och utförde tester.
-De gjorde verkligen sin läxa och visade på en stor kunskap och engagemang, säger Jan Arnell.
Teamet inom Volvokoncernen som arbetat med projektet har bestått av cirka tio personer men under projektets gång har minst 75 personer inom koncernen varit inblandade.
Ingemar Magnusson ser gasen som ett bra alternativ till dieseln och han tycker det är viktigt att Volvokoncernen utvärderar olika tekniker för framtiden. Alternativa bränslen kan ge hållbara lösningar, inte bara i en övergångsfas utan även långsiktigt, menar han.
-Vi har ju kommit långt inom utvecklingen av elfordon till exempel och gasen är ytterligare ett exempel på att vi har kunskapen och möjligheten att bredda oss inom flera områden,säger han.
Läs mer om projektet här.
Här finns mer information om den gasdrivna Volvo FH.
Så arbetar vi med innovation.
Är du intresserad av att arbeta hos oss? Besök vår karriärsida på webben.
?size=1280,720&scl=1)
